Analys: Bransch i förändring

Foto: 123rf stock photos

Automatiserad löpande bokföring, mer fokus på rådgivning och annorlunda arbetskultur. Digitaliseringen tvingar revisionsbranschen att tänka nytt.

Revision hör till den tredje största branschen i Konsultguiden med en total omsättning på cirka 15,2 miljarder kronor – en ökning på sex procent från förra rankningen. Noterbart är att de fem största byråerna (PWC, EY, KPMG, Deloitte och Grant Thornton) tillsammans har en andel på 13 miljarder av kakan.

Precis som under fjolåret har revision den näst största rörelsemarginalen (efter affärsjuridik) på elva procent. Konsultguidens enkätundersökning på temat digitalisering visar att revisionsbranschen tycks besitta en förhållandevis god kunskap på området. På frågan ”Värdera hur proaktiva du som köpare anser
att konsulterna är gällande digitalisering, i fråga om utveckling, effektivisering och affärsmodeller” anser 45 procent av respondenterna att revisionsbranschen ligger från sex och uppåt på en skala ett till tio.

Endast branscherna teknik och it ges bättre betyg av enkätdeltagarna. Kanske hänger resultatet samman med att digitaliseringen
just nu är en av branschens mest brännande frågor. I rapporten Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige, från Stiftelsen för strategisk forskning, framkommer att det är hela 97 procents sannolikhet att bokförings- och redovisningsassistenters
uppgifter tas över av datorer inom 20 år.

Motsvarande siffra för redovisningsekonomer ligger på 89 procent, enligt samma undersökning. Men det är inte bara den löpande bokföringen och redovisningen som kan drabbas av automatiseringen. Branschorganisationen FAR skriver i rapporten Nyckeln till framtiden att en liknande
utveckling märks inom revision.

”Enkelt manuellt arbete som att granska bokslut i pappersform automatiseras allt oftare av system”, konstateras i rapporten. Bengt Skoug, rådgivare och specialist på FAR, berättar att två andra övergripande teknikskiften (förutom automatiseringen) kommer att förändra revisions- och redovisningskonsulters
roller. Dessa handlar om big data och molnbaserade tjänster.

– När verksamheten ska bedrivas utifrån i grunden nya förutsättningar räcker det inte med att bara investera i den nya tekniken. Det gäller även att se till att anpassa hela organisationen efter de nya förutsättningarna och att få medarbetarna att ändra invanda beteenden. Denna stora utmaning kräver
ett tydligt och välgrundat förändringsledarskap, säger Bengt Skough.

Revisionsbranschen har redan hunnit snegla på och ta några kliv in i rådgivningsområdet inom skatt, juridik, hållbarhet, CSR och mer allmän affärsutveckling. De större revisionsbyråerna i Sverige har i dag stora rådgivningsdelar och hämtar en betydande del av omsättningen därifrån, enligt FAR:s
rapport Framtidens rådgivning, redovisning och revision – en resa mot år 2025.

Men när revisions- och redovisningsbyråerna vill tjäna pengar inom andra affärsområden innebär det också att de konkurrerar med andra och fler företag. Den pessimistiske skulle kunna hävda att det inte finns någonting som talar för att en revisionsbyrå skulle agera bättre rådgivare än branschspecifika aktörer inom till exempel juridik och hållbarhet.

I ovan nämnda rapport konstateras att det finns en risk för att revisions- och redovisningsbranschen blir fragmenterad och oorganiserad
om den inte längre kan ”definiera sin arena”. Men det har redan poppat upp redovisningsbyråer som vill möta branschförändringen. En av dem är Wint. Efter ett par år av utveckling och beta-testande kör de sedan i somras sin digitaliserade och papperslösa bokföringstjänst ”Superkoll” för full maskin, byggd på AI (artificiell intelligens).

Minimal pappershantering fordras. Kunden behöver bara (än så länge) fotografera papperskvittona, skriva in några uppgifter och
därefter skicka in dem i systemet. Vd:n Björn Elfgren menar att sektorn står inför en grundläggande omvandling och pratar om 80/20-regeln. Förr lades 80
procent av konsulttiden på redovisning och revision; resten på rådgivning. Snart blir situationen den omvända.

– Debet, kredit, moms och konto – allt det där sköter digitala verktyg. Det som branschen ska göra är att ge råd om hur företagen kan tjäna mer pengar. Det blir ett roligare arbete både för kunden som slipper lämna in en massa dokument och för redovisningskonsulten som slipper sortera i dokumenten, säger Björn Elfgren.

Kanske är det inte så mycket tekniken i branschen som behöver förändras och utvecklas som det grundläggande förhållningssättet gentemot kunderna. Detta är en utmaning. I Nyckeln till framtiden framgår att branschen måste gå från noggrannhetstill rådgivarkultur. Den tidigare präglar redovisning
och revision, medan den senare handlar om hur konsulterna bland annat kan förbättra kundernas verksamhet. Rapporten nämner också steget från försiktighets- till säljkultur; den lagstadgade revisionsplikten (som har tagits bort för mindre bolag) har skapat egenartat goda säljförutsättningar när det gäller redovisning och revision.

Eller som det står i rapporten: ”Revision är en tjänst som inte har behövt säljas, den har varit lagstadgad.” Rådgivning, å andra sidan, är en produkt som måste säljas in om och om igen. Bengt Skough tror att branschens hållning är den höga tröskeln i den digitala omvandlingen.

– Det gäller att locka fram sina sociala, kreativa och analytiska färdigheter. Dessa, i kombination med datorernas beräkningsförmåga av förutbestämda problem, kommer att utgöra framgångskonceptet. I vår rapport kallas personer som kan samarbeta med datorer och mjukvara på ett effektivt sätt för ”kentaurer”. Om man ska vara en konkurrenskraftig revisions- och redovisningskonsult i framtiden gäller det att locka fram ”kentauren”, säger Bengt Skough.

 

author image

Tomas Nilsson

Kontakta mig